Fix

Fix
Hon var femton
men såg ut som 22
hon var hård
Livet lämnar spår
En kväll viskade hon:
"Jag är rädd för mörkret och det som bor där"
Jag var tretton år och lika rädd
Men det låtsades jag inte om

Chorus:
Det blir inte bättre för att tiden går
Det finns saker jag inte förstår
Du var den vackra, du var den starka
Du skulle sova i hundra år
Ingen annan fick komma in
Du sa att nyckeln var bara din
Jag hade letat
Om vi hade vetat att du skulle sova/brinna i hundra år
Vintern kom
Och dom sa att du flyttat
Men vart då?
Det talade dom inte om
För det var bättre så
Än att jag skulle veta vart och varför
Jag var inte klar
och jag vet
Det var nånting du ville säga mig
Chorus
Jag såg dig sen efter flera år
Jag blev rädd, varm och ledsen
Ville säga hej
när du gick förbi
Men du var inte kvar här
Du var nån annanstans
nån annanstans
Jag ville säga att vi är mirakel du och jag
vi är mirakel
vi är mirakel, du och jag
vi är mirakel
vi är mirakel, du och jag

Chorus
Sovit i hundra år