Natt i Stockholm

Natt i Stockholm
Nittonhundra åttiofem
När det blev mörkt så gick vi hem
Storstadsdrömmar i små sängar i vartenda liten stad
Vi trodde allt dom sa var sanningen

Och jag vet att du finns
Kanske väntar du på mig
Jag tror jag vågar åka
Men får jag komma hem igen?
Och jag vet att du finns
Men vet ingenting om dig
För det är natt i Stockholm
När det är dag i Monterrey
Nittonhundra nittiotvå
Stora drömmar, nitton år
Så många kom till dig men jag, jag ville bara därifrån
Jag hade allt men ändä ingenting
Och jag vet att du finns
Kanske väntar du på mig
Jag tror jag vågar åka
Men får jag komma hem igen?
Och jag vet att du finns
Men vet ingenting om dig
För det är natt i Stockholm
När det är dag i Monterrey
Om du vill kan vi ses
Vi kan hitta dit igen
Jag tror jag vågar åka
Men får jag komma hen igen?
Om du vill kan vi ses
Som jag litade pä dig
För det är natt i Stockholm
När det är dag i Monterrey
En el año mil novecientos ochenta y cinco, cuando la oscuridad invadía, decidimos regresar a casa. Los sueños urbanos en pequeñas camas, en cada ciudad pequeña...